lheureuse

Det är verkligen inte långt kvar nu. Det är fem månader. Fem jävla månader. Hur i helvete har jag lyckats bli så stor, eller inte hur, när rättare sagt. Gick inte jag i sjuan nyss? det är fan 6 år sen. Det är ju meningen att jag ska känna mig stor och redo nu. Samtidigt som jag längtar ihjäl mig så är jag rädd. När jag var liten tyckte jag att therese och ammie var vuxna när de tog studenten, men jag är ju fortfarande en liten snorunge. Ammie var förlovad och bodde i lägenhet med sin pojkvän och hade sin framtid planerad. De var så vuxna och stora, så redo på något vis och här står jag, snart 19 år gammal och känner mig inte en dag över 15. Jag vet inte hur det här kommer att sluta, under mina första år kommer jag förmodligen vara spontan och naiv. Försöka leva lite, göra lite det jag vill. Sen när jag är redo, då kan jag bli vuxen.